Tiden men inte kraften

Hej trogna bloggläsare! Ska nu berätta varför jag inte haft motivationen att skriva här för tiden har jag haft men har verkligen inte haft någon lust att skriva om allt här.

Så här ligger det till: 
Jarno lämnade vi tillbaka efter tävlingarna i Willands. Det kändes som att det var en mycket längre väg att hå med honom än vad vi hade tänkt och plus att det känns som att då är det bättre för hans självförtroende att komma till någon liten tjej som ska tävla LA liksom uppåt så att han kan få gå som läromästare för på den nivån kan han springa runt och bara va fin som han är men nationellt är det mer som krävs och att ha såna mål som jag ändå har så kan man inte sitta på en häst som begränsar en själv. Men vi har lärt oss mycket på att ha Jarno och vi hoppas nu att ägarna inser detta och låter han få göra det som han trivs med istället för att någon ska sitta ich pressa fram gångarter och annat som han inte klarar av. Han går sönder både psykiskt och fysiskt av det.

Pinky då, ja han är kvar i Skåne hos Sandra och Andreas som har honom på lite utbildning. Det var redan tänkt att han skulle vara där i vintras men då tog vi istället ett break. Han ska hålla på långsikt och inte bara just nu. 

Så här sitter jag helt utan häst! Har haft 1 eller flera hästar sedna 2010 och alltid tävlat, tränat, mockat och lagt ner blod svett och tårar så det känns ju rätt så skumt nu utan ngt stall att åka till. Men just nu har vi haft hur mycket prov som helst så jag har iallafall hunnit satsa på de och skolan. Om någon helg är planen att åka ner till Pinky och kolla till honom och sen 14 ska han troligen starta nationellt. 




Kerstin:

Ella, du ska vara glad att ni klippt alla band med Angergårds. Både du och jag vet att de inte bör kopplas ihop med ponnyungdomar. De är inte sunda.
Lycka till med Pinky nu!

Kommentera inlägget här: