Känslan som inte går att beskriva med ord
Idag är jag i extas! Dels för det imorgon endast är 5 dagar kvar av skolan, men till största del för att Grey var helt fantastisk idag. Jag har den här otroligt härliga känslan som man bara får av ett sådant ridpass, det går inte att beskriva med ord. Sitter säkerligen med ett stort leende på läpparna när jag skriver detta. ;)
Planen var att bara jogga idag, men redan när jag satt upp så känndes han så perfekt. Om man nu får beskriva det så? Han var mellan hand och skänkel, lyhörd för mina hjälper och bara helt enkelt gjorde ALLT jag bad honom om. Hade jag bett om passage hade han med glädje gjort det mycket ambitiöst. Eftersom han var så fin ville jag inte kräva så mycket av honom med risk för att det skulle brista eller att han skulle bli för trött, jag ville bara ge honom en känsla av att han var super duktig hela tiden och att allt var jätte lätt. Vilket jag tycker att jag lyckades med. Galoppen var helt otrolig idag, länge sedan jag kännde att han var så ''med'' mig. Klart att han var framåt det är han alltid men jag kunde ta en halvhalt och sedan var han kvar i det tempot tills jag bad honom gå fram igen. I vanliga fall brukar jag få sitta och göra tusen halv halter för att nästan nå till det stadiet vi var i idag. Dessutom som grädde på moset så var han även reglerbar i formen idag, blev han för hög kunde jag reglera det och få honom låg igen.
Ahhh längtar så till att få hoppa upp och rida imorgon!