Ett pass värt att skriva om
Phu, först nu kunde jag verkligen sätta mig ner och ta fram datorn. Tänkte dela med mig av passet i måndags!
Genom mamma och pappas jobb fick vi kontakt med en otroligt duktig tjej som tävlar sin häst upp till Grand Prix. Men som jag fattar det har hon haft svårigheter med den på vägen dit. Hon kom iallafall ut till oss för att ta itu med uppsittningen. Valle var något skeptisk i början men med hennes efrarenhet och lugn lämnade han över kontrollen till henne. Jag kom upp och det kändes så otroligt skönt att vara i sadeln igen efter ca 10 dagar! Han gjorde ett lite försök till att smita någon annanstans men eftersom att Mairaa höll honom på lina så gick det att stoppa. Så efter att kontrollen har återtagen så började jag rida som vanligt. Men han kändes konstig på något sätt, kunde inte släppa blicken ifrån Johanna och Donna som red i andra delen av ridhuset... Desutom var han otroligt emot och ville inte ta igenom i vänstervarvet.
Donna (som också är unghäst) får ett litet spel och Johanna flyger av, Donna kommer rusandes mot mig och Valle och jag trodde för en millisekund att Valle skulle hänga på Donnas rus, men istället så fryser han och spänner upp ögonen och iaktar henne. Donna fångas in och vi kan forstätta. Fortfarande på varsin sida av ridhuset så fortsätter vi.
Efter ett litet tag så rycker Donna igen men Johanna lyckas få stopp på henne och igen situation uppstår. Men när sedan Donna får ett tredje ryck (allt detta inom loppet av några minuter) och kommer i snabb fart mot Valle bakifrån så gick det inte längre.. Valle fick verkligen spelet och efter en hel rad bockserier så kunde jag inte hålla mig kvar. Varken jag eller Johanna gjorde illa oss vilket var skönt, men jag trodde inte att Valle skulle vara okej med en till uppsittning efter det här. Jag sprang ner till stallet och hämtade inspänningar och Maria longerade honom ett bra tag. Tog igenom båda varven och Valle fick verkligen ta ut energin han hade.
När Johanna och Donna lämnade ridhuset vågade vi oss på en ny uppsittning. Jag måste erkänna att jag hade lite dödsångest för ett moment när jag stod på pallen på samma sätt som förrut och skulle upp igen ;) Men när jagg tillslut fick tummen ur och satte mig i sadeln så stod han bara helt lugn som att det var det mest naturliga! Så otroligt lättat taravde jag några varv på volten och så kändes han som vanligt. Mjuk i vänster och fokuset på mig och inte något som hände i andra delen av ridhuset!
Jag är så otroligt tacksam över att ha fått den hjälpen! Tyvärr resen Maria bort i några dagar nu men hon har en kompis i hennes stall som har mycket unghästvana och ska hjälpa oss nu i veckan. Sedan kommer vi köra intensivträning för Maria när hon kommer hem då hon har semester de sista två veckorna jag har sommarlov, perfekt!
Så sammanfattningsvis så lärde vi oss hur vi ska handskas med uppsittningen (dock långt kvar innan jag och mamma kommer fixa det själva), att han inte påverkas av en avramling om det inte händer i samband med uppsittningen, att det inte är en jättebra idé att rida samtidigt som Johanna och Donna hehe samt att det är mycket viktigt att longera av honom innan uppsittning.
Efter detta fick han en dusch med bästa K9 schampoo samt balsam i svansen! Skinande ren och fin blev han!! :D
Hahahahah, nej, ingen mer ridning tillsammans på ett tag ;) Och inte i samband med åska!