5 långa månader
Vet ni vad det är för dag idag? Måndag. Början på en ny lång vecka. Dagen då lärarna på nytt öser läxor över oss. Dagen då vi inser att fruktansvärt stora prov ligger framför oss i veckan. Dagen då vi egentligen bara vill gå hem, lägga oss under täcket och försvinna hela veckan. Dagen då vi måste backa varandras ryggar för att orka oss igenom. Dagen då man längtar efter imorgon.
Men det är också en mycket speciell dag för mig. Det är nämligen dagen då det var 5 månader sen min andra halva hastigt slets ut ur livet hos mig på jorden. Idag påminns jag av dagen som är det absolut jobbigaste jag någonsin gått igenom. Alla andra dagar tänker jag tillbaka på Darren som det lyckligaste minnet jag har, men idag är det ett svart hål.
Även ifall att det mörka hålet blir lite mindre hela tiden, rivs det upp igen när de här dagarna kommer. 5 månader, det är en väldig lång tid. För mig iallafall. Jag vill bara komma ihåg de helt underbara dagarna vi haft tillsammans, men det är svårt när man samtidigt ska bearbeta något sånt här. Men jag gör så gott jag kan, innerst inne så vet jag att det är allt det glada Darren vill att jag ska komma ihåg!
Brun, solblekt hår, med min stora kärlek, varm, lycklig och helt ovetande av vad som några månader senare skulle hända. Hjälp.
TACK. Tack för att jag fick låna en ängel.