http://seendressage.blogg.se/

Jag börjar knoppa och fixa Darren och sen får vi reda på vad som har hänt med Pyrre när de kommer ut ur sadelkammaren. Vet. Karin anser att han har blivit halt de senaste gångerna pga att han inte håller för att tränas och tävlas. Promenadhäst med lugn ridning var hennes föreslag och vi alla blev helt stumma. Det stod bara helt still i huvudet. Och sedan har de det stora problemet med hans kolik som kommer tillbaka otroligt lätt om han inte går ordentligt som jag fattar det. 

Det är så otroligt sorgligt alltihopa, men även om det verkligen verkligen berör en så måste man fortsätta med sitt, så vi kastar in Darren och åker till tävlingen. 

Och laget, det har också varit halv kaotiskt. Först blev Pyrre och Tindra halta i början av veckan, Tindra av en hov som hovslagaren fixade direkt så hon var redo att gå igen nästan direkt. Men i fredags hade Marie blivit sjuk, så då fick vi ta in hennes lillasyster (som är reserv) så vi iallafall var 3 st 

Ellinor var såklart med på tävlingen men jag tror att alla fick ont i hjärtat när man såg henne, så nedstämd. Och det kan man ju minst sagt förstå. 

Pga detta var såklart alla nedstämda, och självklart kände hästarna av det, inte minst Darren. Jag kände inte igen honom för att han inte kände igen mig. 

63,9%, inget lyckat program men ändå inget jättemisslyckat. Är inte besviken på mig själv eller Darren, vi tillsammans gjorde det bästa av situationen.em dag utan känslor, tur att jag iallafall kunde vara med Ella på kvällen där allt var som vanligt